Allting börjar med en stol i denna halvpropaganda film mot abort. Filmen heter Juno och är regisserad av Jason Reitman.

Filmen handlar om den 16årig bruden Juno (Ellen Page) från Minnesota som lyckas bli gravid efter att ha haft sex sin bästa kompis, den otroligt töntige och osäkra Paulie Bleeker (Michael Cera). Man får följa henne genom alla hennes svåra beslut och hur hon berättar de för föräldrarna, kompisarna, Paulie. Juno börjar med att fundera på abort men någonstans vid abortkliniken så får hon samvete över fostret och bestämmer sig för att behålla ungen, dock adoptera bort barnet till de perfekta föräldrarna. Hon letar efter dessa och bestämmer sig rätt snabbt för överklass paret Mark (Jason Bateman) och Vanessa (Jennifer Garner) Loring. Nu får man följa henne genom hennes väg med bullen i ungen, vilka problem hon möter och reaktioner hon får uppleva... ända tills bullen är färdig gräddad.

Filmen är faktiskt mycket bättre än den låter och Ellen Page gör verkligen rollen som Juno helt underbart bra. Juno är så sjukt kaxig, charmig och förtrollande bra på knäckande kommentarer vilket gör filmen otroligt underhållande. Samtidigt som man inte kan låta bli att störa sig på sensmoralen i filmen och det amerikanska i det hela. Men bara Junos kommentarer över kompisens Paulie och hans vänner när de springer runt i deras korta shorts gör filmen värd att se. Filmen är  även relativt kort vilket gör att man slipper kolla på klockan allt för mycket. Det är kommentarerna som gör filmen och komentarerna ger filmen en stark trea. Man blir förälskad i kaxigheten hos Juno när hon möter adoptivföräldrarna och hur naturligt hon ser på de hela. Jennifer Garner är dock som vanligt jävulsk dryg i sina roller.... Sorligt nog! Filmen fick även en oscar för bästa Screenplay.

Over and Out,

Ja, för er som inte vet de är Be kind Rewind förutom titeln på denna filmblogg även en komedi med Jack Black himself. Filmens story och tagline "You name it, we shot it" är dock även klokrent som titel.

Filmen är skapad av Michel Gondry och handlar om de två vännerna Mike (Mos def) och Jerry (Jack Black). Dessa två grabbar är från förorten i staden Passaic. Jerry är liksom i de flesta av Jack Blacks roller en flummig udda typ (lite som i School of Rock). Han jobbar på ett skrotupplag. Mike, Jerrys black amigo, jobbar åandrasidan på den gamla videobutiken  (ja här snackar vi vhs och inte dvd) med namnet ,ja just de, Be Kind Rewind. Butiken är ägd av den mycket konsevativa gamle mannen Mr Fletcher (Danny Glover). Hela Be Kind Rewind butiken är i gammals till och fasaden är lite av ett rukel och en skam för kvarteret om man frågar vissa. Iallafall så lämnar Mr Fletcher hans kära butik i Mikes trygga händer under ett tag medans han själv ska ta sig en funderar. Underbart med ansvar tänker Mike, men de visar sig vara lite värre än han kunde tänka sig.

Jerry som bor i en husvagn brevid ett elverk bestämmer sig nämligen för att försöka förstöra de elverk som finns i nära anknytning tills hans bostad, de elverk han är säker på gör honom sjuk. Under detta utlopp lyckas Jerry få en stöt, som får honom att bli magnitiserad. Den ovetande magnitiserad Jerry kliver dagen där på in i Be Kind Rewind, som nu är i Mikes ansvar och avmagnitiserar alla filmer i butiken. Detta är ju en riktigt tragedi och Mike känner hur han svikigt mr Fletcher. Det är då Jerry kommer med den underbara idéen att de ska göra enga kortfilms inspelningar med noll-budget av dessa klassiker som finns i filmaffären, å så är äventyret på g!

Nå, vad ska man då tycka om denna rulle? Helt ärligt så är jag lite småless på Jack Black i dessa roller, eller snarare är jag kanske less på dessa roller över huvudtaget... Dock gör han det som vanligt lysande och utan några som helst problem. Mr Fletchers rollkaraktär är oxå underbar, och Danny Glover har lärt sig av dödligt vapen filmerna hur det är att spela gammal och grå! Saknar dock  kommentaren "I'm to old for this shit".  Dock är filminspelingsscenerna sjukt roliga och filmen har en lysande sensmoral, blir lite uttjatade skämt emellan åt och i bland lite långdragen story! En stark trea får filmen men med rätt stämning har den helt klart potential att bli kvällens höjdare!

Over and out,

Ja, vad ska man säga, Michael Patrick King har lyckas skapa en film som är exakt som ett knappt 2,5 timmar långt avsnitt av denna livliga serie om de fyra storstadsbrudarna Carrie (spelad av Sarah Jessica Parker), Samantha(spelad av Kim Cattrall), Charlotte (spelad av Kristin Davis) och Miranda (spelad av Cynthia Nixon).

Filmen utspelar sig fyra år efter seriens slut och brudarna är fortfarande samma gamla fnittriga sexfixerad shopaholics och gör sig fortfarande lika bra i de rollerna. Intrigerna fortsätter också på som förut.

Under filmens gång får vi följa Carrie genom hennes lyckorus över sin nya lägenhet (framförallt garderoben) som hon flyttar in i tillsammans med mr Big (spelad av Chris Noth). Egentligen är denna väldigt lyiga takvåning alldeles för kostsam för Carrie, men mr Big pungar ut pengarna och köper stället. Carrie svävar på moln tills hennes väninnor får henne att känna det som om hon flyttar in i mr Bigs lägenhet och inte in i hennes, vilket ger stora bekymmer. Tillsist bestämmer paret sig dock för att gifta sig, lite mot mr Bigs vilja eftersom detta blir hans tredje bröllop.

Samantha lever i en lyxvilla vid stranden i LA tillsammans med hennes modell/tvstjärna Smith (spelad av Jason Lewis), men hon känner sig inte lika uppskattad som förut och denne kvinna gillar att känna sig uppskattad. I alla fall så försöker hon hålla tankarna på annat än hennes nyupptäckte snygging till granne, men hon är sinnessjukt pilsk denna kvinna.

Miranda lever tillsammans med sin Steve (spelad av David Eigenberg) utanför NY. Hon jobbar på för fullt, leker den perfekta mamman men glömmer helt bort lille Steve och när hon under första samlaget på sex månader yttrar orden "skynda på" så spårar hennes liv eftersom kort därefter lyckas inte Steve hålla inne kroppens lustar längre å har sex med en annan kvinna.

Den enda som har ett någorlunda stabilt liv är Charlotte. Hon är lyckligt gift med Harry (spelad av Evan Handler som förövrigt är med i kung serien Californication), har en adoptivdotter och blir även gravid.

Filmen är som sagt drygt två timmar lång, så den blir lite lång dragen emellanåt, dock håller de humöret öppet med stygga kommentarer, lite naket, och massa skitsnack. Skönt att tjejerna inte framställs som oskuldsänglar utan visar de minst lite kåta som männen, lite verklighets basering är alltid bra så att säga.

Vad tycker jag då om filmen... Jag ska börja med att säga att jag inte riktigt fastnade för serien, jag älskar den inte men hatar den inte heller... Den är tidsfördriv för mig och så blir nog min personliga åsikt om filmen också. Gillar man serien gillar man filmen, så mr King har verkligen lyckas med det han gav sig ut för att göra, ett extra långt serie avsnitt. Som sagt blir de dock lite långdraget och vissa skämt överarbetas, men utan måste nog ge den en fyra endå, inte för att jag rankar den som någon av mina favorit filmer utan mer för att de har lyckas med det dem ville göra (ska jag dra in min personliga åsik om skämten blir de en hyffsad trea) men saknar dock något extra för att nå femman.  Jag ställer mig samtidigt bara frågan, varför blir de aldrig någon "Friends: The movie"

Over and Out,