Allting börjar med en stol i denna halvpropaganda film mot abort. Filmen heter Juno och är regisserad av Jason Reitman.

Filmen handlar om den 16årig bruden Juno (Ellen Page) från Minnesota som lyckas bli gravid efter att ha haft sex sin bästa kompis, den otroligt töntige och osäkra Paulie Bleeker (Michael Cera). Man får följa henne genom alla hennes svåra beslut och hur hon berättar de för föräldrarna, kompisarna, Paulie. Juno börjar med att fundera på abort men någonstans vid abortkliniken så får hon samvete över fostret och bestämmer sig för att behålla ungen, dock adoptera bort barnet till de perfekta föräldrarna. Hon letar efter dessa och bestämmer sig rätt snabbt för överklass paret Mark (Jason Bateman) och Vanessa (Jennifer Garner) Loring. Nu får man följa henne genom hennes väg med bullen i ungen, vilka problem hon möter och reaktioner hon får uppleva... ända tills bullen är färdig gräddad.

Filmen är faktiskt mycket bättre än den låter och Ellen Page gör verkligen rollen som Juno helt underbart bra. Juno är så sjukt kaxig, charmig och förtrollande bra på knäckande kommentarer vilket gör filmen otroligt underhållande. Samtidigt som man inte kan låta bli att störa sig på sensmoralen i filmen och det amerikanska i det hela. Men bara Junos kommentarer över kompisens Paulie och hans vänner när de springer runt i deras korta shorts gör filmen värd att se. Filmen är  även relativt kort vilket gör att man slipper kolla på klockan allt för mycket. Det är kommentarerna som gör filmen och komentarerna ger filmen en stark trea. Man blir förälskad i kaxigheten hos Juno när hon möter adoptivföräldrarna och hur naturligt hon ser på de hela. Jennifer Garner är dock som vanligt jävulsk dryg i sina roller.... Sorligt nog! Filmen fick även en oscar för bästa Screenplay.

Over and Out,